Hertig Karls kammare

I Hertig Karls kammare på Gripsholms slott har tiden stått stilla. Det är slottets enda helt bevarade rum från Vasatiden, och en av de äldsta inredningarna med renässansinslag i Sverige. Se rummet digitalt i 360°.

Inredningen är praktiskt taget orörd sedan kammaren skapades åt Gustav Vasas yngste son på 1570-talet. Rummet var från början ett försvarsutrymme, beläget i Fängelsetornets bottenvåning. Det visar en numera igensatt spiraltrappa – avsedd för slottets militära besättning – som löpt från källaren till sängkammarens ena sida och sedan på andra sidan sängkammaren vidare upp genom tornmuren.

Det halvrunda tornrummet som är försett med öppen spis, en djup sängalkov, fönsternischer med väggfasta bänkar samt privet – ett privatrum för toalettbesök – utgör ett tidigt skandinaviskt möte med europeisk högrenässans.

"Den bäst bevarade färgen,
den blå, är framställd ur
halvädelstenen
lapis lazuli.”

I kammaren är tak och väggar översållade med dekorationer i ett myller av figurer där knappt en kvadratdecimeters yta har lämnats helt utan dekor. I det vitputsade taket syns tunna, bruna rankor med blad och blommor som slingrar sig i rytmiska virvlar. Samtliga rankor utgår egentligen tämligen geometriskt från fyra punkter; små blå amforor som ser ut att balansera på panelens ovansida liksom från genombrutna korgar i skarpt gult. Rankorna löper samman kring en träknopp i form av en druvklase i takets mitt. Dekorfärgernas pigment på putsytorna har bleknat markant med tiden, röda toner har oxiderat och mörknat, gröna har fått en brun valör och ljust gult är knappt längre synligt. Som sig bör innehåller den bäst bevarade färgen, den blå, också det kostsammaste pigmentet lapis lazuli, framställd ur halvädelstenen lapis som nådde Europa från mellersta Asien.

"...riktar blicken mot en
stilsäker omvärld"

Med inredningen i den lilla sängkammaren på Gripsholm har man på allvar börjat rikta blicken mot en stilsäker omvärld. Väggpanelen i kammaren uppvisar något nytt i inredningskonsten i Sverige vid den här tiden: renässansens arkader, bågar och pilastrar. Dessa arkitektoniska element som plockas upp i inredningskonsten hämtar sin inspiration från klassisk tempelarkitektur och är starkt talande för renässansens idé; en pånyttfödelse av de antika idealen. På väggfälten i arkaderna syns målade människofigurer, blomsteruppsättningar och frukter i klasar. Rimligen refererar bildprogrammet till fabler och den antika världens rika skatt av berättelser.

"Gott Ist Mein Trost"
(Gud är min tröst)

Till höger om fönstret mittåt finns två vapensköldar avbildade på panelen. Den vänstra visar det svenska riksvapnet; tre kronor, territorialvapnet med folkungalejonet liksom de tre landskapsvapnen för Karls hertigdöme; Södermanlands grip, Närkes rosor och korsade pilar och Värmlands örn. I hjärtskölden i mitten syns vasakärven, Karls släktvapen. Ovanför vapenskölden är de förgyllda bokstäverna G, I, M och T fullt läsliga. Detta skall läsas som begynnelsebokstäverna i de ord som bildar Hertigens valspråk, på tyska; Gott Ist Mein Trost (Gud är min tröst) samt initialerna C D som utgör den latinska förkortningen för Carolus Dux (Hertig Karl). Den högra vapenskölden var tänkt att vara gemålens, hertiginnans vapensköld, men här saknas initialer, och själva hjärtskölden, där hennes släktvapen borde finnas, är tom. Av detta kan man dra slutsatsen att dekoren är gjord före 1579 då Karl ingick äktenskap med sin första gemål, Maria av Pfalz. Det var alltså en ogift hertig som här hade sitt sovgemak.

Toppbilden: Hertig Karls kammare på Gripsholms slott hör till landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid. Foto: Kate Gabor/Kungligaslotten.se